I de tidiga relationerna lÀr vi oss nÀr vÄra behov blir tillgodosedda och nÀr de inte blir det, vilka uttryck som tillÄts och vilka som inte gör det, etc. Som barn anpassar vi oss till omgivningen eftersom det viktigaste behovet Àr att upprÀtthÄlla en kÀnsla av trygghet i de tidiga relationerna. Om utvecklingen, av olika skÀl, inte sker balanserat riskerar vi att tappa kontakt med grundlÀggande kÀnslor och behov - de förblir omedvetna. I det tidiga samspelet formas Àven grundlÀggande inre förestÀllningar om oss sjÀlva och andra som vi bÀr med oss vidare i livet. De inre förestÀllningarna styr förvÀntningar och pÄ sÄ sÀtt kan tidiga erfarenheter föras över till nutida relationer och situationer. Detta kan innebÀra problem om förutsÀttningarna för en balanserad utveckling inte varit optimala.
Psykoterapi utifrÄn en relationell psykodynamisk referensram innebÀr att tillsammans med en psykoterapeut undersöka sina inre förestÀllningar, kÀnsloreaktioner och relationsmönster för att skapa förstÄelse kring de svÄrigheter man upplever idag. Undersökandet innebÀr en möjlighet att upptÀcka och ifrÄgasÀtta invanda förhÄllningssÀtt och pröva nya. En psykoterapeut som arbetar utifrÄn en relationell referensram försöker bidra till ökad medvetenhet utan att tro sig om att veta "Sanningen". Den relation som skapas i terapin Àr unik och bygger pÄ deltagarnas olika personligheter. Kvaliteten pÄ relationen Àr ofta avgörande för att vÄga utforska och nÀrma sig smÀrtsamma kÀnslor och erfarenheter. I en god terapeutisk relation skapas den kombination av trygghet och utmaning som Àr nödvÀndig för utveckling.
Psykoterapi Àr en erfarenhet som förÀndrar!