Affektfokuserad psykoterapi, utbildning och handledning
ÔĽŅ
ÔĽŅAffektfobier Fobier √§r en typ av √•ngestproblem som m√•nga k√§nner till. M√§nniskor med fobier k√§nner stark r√§dsla inf√∂r t ex hissar, spindlar, √∂ppna platser, eller sociala situationer. R√§dslan √§r s√• stark att man till varje pris vill fly situationen och utvecklar olika undvikanden. Det kan handla om att g√• i trappor ist√§llet f√∂r att ta hissen, ta en omv√§g runt torget, alltid tacka nej till att g√• p√• fest, etc. Varje undvikande ger kortvarig l√§ttnad men inneb√§r dessv√§rre att livet begr√§nsas.

Förvånansvärt liknande mönster har observerats i psykodynamisk psykoterapi där fokus är på människors inre känslomässiga liv. När laddade samtalsämnen berörs reagerar vi med förhöjd ångest och använder olika slags beteenden, så kallade försvar, för att undvika de affekter som väcks i samtalet. Man kan här tala om affektfobier.

Till skillnad från vanliga fobier är affektfobier många gånger omedvetna. Det är svårt att uppfatta vilken känsla som väckts eftersom våra försvar fungerar automatiskt och effektivt. Någon som är fobisk för spindlar vet alltid om det, även om han eller hon kanske inte så gärna vill berätta öppet om sin fobi. En ilskefobisk person kan däremot vara helt omedveten om sin ilska. Personen känner ingenting eller anar kanske en vag oro när ilskan väcks. Precis som vid vanliga fobier inskränks dock livet eftersom personen missar möjligheten att förstå vad han eller hon reagerat på och använda sin ilska konstruktivt. I förlängningen leder affektfobier inte sällan till problem i relationer eller att psykiska besvär som nedstämdhet och ångest uppstår.

Exempel på affektfobier Vi kan utveckla fobier inför alla slags affekter eller kombinationer av affekter. Såväl tankar som beteenden som andra känslor kan fungera som försvar mot skrämmande, smärtsamma eller skuld- och skambelagda affekter.

En person som t ex har en ilskefobi kan undvika ilskan genom att bli tyst, genom att gråta, känna sig trött eller bli mycket anpasslig. Om personen blir pressad kanske han eller hon tappar fattningen och säger eller gör något olämpligt. På grund av sin affektfobi är personen oförmögen att uppleva sin ilska och uttrycka den konstruktivt genom att t ex sätta nödvändiga gränser. En person som är fobisk för sorg kan undvika sorgen genom att stoiskt hålla tillbaka tårarna, försöka le och skratta eller bli känslomässigt avstängd. Samtidigt sker inte den bearbetning och lättnad som sorgen kan medföra. En person som reagerar fobiskt inför känslor av närhet och ömhet verkar kanske istället ofta oberörd, är alltid upptagen och aktiv och nedvärderar sitt behov av andra snarare än är öppen och tillgänglig för dem, vilket kan innebära svårigheter att etablera nära relationer.

√Ąven positiva k√§nslor, som t ex gl√§dje och intresse, kan undvikas om de v√§cker sm√§rta, skuld eller skam. En person som t ex har sv√•rt att k√§nna gl√§dje √∂ver sig sj√§lv kan ha sv√•rt att bli n√∂jd och tillfredsst√§lld och kanske anklagar sig sj√§lv mycket. Om en person inte kan k√§nna intresse och engagemang f√∂r sig sj√§lv kan det leda till att han eller hon missk√∂ter sig s√•v√§l fysiskt som psykiskt och har kanske sv√•rt att till√•ta sig sina egna s√•v√§l som andras omsorger om sig sj√§lv.